Rasstandard för Gos d'Atura Catalá |
Sammanställt av Monika Höglund Kennel Marengo (Kommentarer i enlighet med den Spanska rasklubben)
Kraftig tik av utmärkt typ med naturlig hållning, korrekta vinklar fram och bak. Naturlig, lätt vågig päls av korrekt längd och färg med mörkare partier runt nos, öron och på svans. Ursprungsland/Hemland: Spanien (Katalonien) Användningsområde: Vall-, vakt- och herdehund; sällskapshund Helhetsintryck: Rasen är medelstor, med vacker päls och ädelt uttryck. Proportionerna skall vara harmoniska och kroppslängden något överstiga mankhöjden. Viktiga måttförhållanden: Förhållandet mankhöjd/kroppslängd skall vara ungefär 8:9
Kommentar: Värdesätt hundar med det korrekt livliga uttrycket, hundar som saknar korrekt uttryck och utstrålning avviker från standarden. Huvud: Huvudet skall vara kraftfullt men ej grovt. Det skall vara lätt konvext och brett vid basen, och stå i proportion till resten av kroppen. Proportionerna skalle - nosparti skall vara 4:3.
Skallparti: Skallens längd skall något överstiga dess bredd, med en tydligt markerad fåra i den övre tredjedelen. Fåran blir gradvis mindre framträdande fram till nackknölen, där en kam bildas. Nackknölen skall vara framträdande. Skallens övre profil skall vara lätt välvd och kan ha en kort del mindre markerad mitt på. Pannfåran skall vara välutvecklad, lika mycket på längden som på bredden. Ögonbrynsbågarna skall vara väl markerade. Stop: Stopet skall vara synligt men inte alltför markerat. Nosparti: Nospartiet skall vara rakt, ganska kort och ha formen av en avskuren kon. Kommentar: Nospartiet får ej vara för smalt eller spetsigt. Läppar: Läpparna skall vara ganska kraftiga, korta och nästan raka i underlinjen. Underläpparna skall vara strama. Såväl läppar som gom skall vara kraftigt svartpigmenterade. Käkar/tänder: Tänderna skall vara starka, stora, vita och friska. Saxbett. Hörntänderna får vara nedslitna hos arbetande hundar. Ögon: Ögonen skall vara runda* och helt öppna, med uttrycksfullt, alert och intelligent uttryck. De skall vara mörkt bärnstensfärgade, med svartpigmenterade ögonkanter. *Rundade ”redondeados” (förf.anm.) Öron: De tunna, tätt intill skallen hängande öronen skall vara högt ansatta, trekantiga och avslutas i en spets. Vid ansättningen skall öronlappen inte vara tjock, utan tunn och mjuka. Förhållandet mellan örats bredd och längd skall vara 8:10. Öronlappen skall vara täckt av lång päls med rörliga fransar på örats nedre del. Kuperade öron är tillåtna hos arbetande hundar. KUPERING AV ÖRON ÄR FÖRBJUDET I SVERIGE. Tunga, lågt ansatta öron är ej önskvärt. Allvarliga fel är rosenöron, felaktigt placerade öron, tjockt brosk vid öronansättningen eller brosk som är långt eller står ut. Hals: Halsen skall vara kraftfull, massiv, ganska kort men av tillräcklig längd för att möjliggöra god rörlighet och vara väl ansatt i skulderpartiet. Kropp: Kroppen skall vara lätt långsträckt, stark, muskulös och ge intryck av styrka och rörlighet. Kommentar: Gör avdrag för alltför långsträckt rygg. Manke: Manken skall vara tydligt framträdande. Kors: Korset skall vara kraftigt, muskulöst och lätt sluttande. Kommentar: Kraftigt sluttande kors är ej önskvärt. Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara bred, väl utvecklad och nå till armbågsspetsen. Revbenen skall vara välvda, inte flata. Kommentar: Bröstkorgen skall vara proportionerlig till hunden för övrigt. En tunnformad bröstkorg är ett lika stort fel som en flat bröstkorg. Underlinje: Buklinjen skall vara lätt uppdragen, med korta men starka och väl markerade flanker. Svans: Svansen skall vara ganska lågt ansatt och får vara så lång, att den når nedanför hasen, eller vara kortare än 10 cm. Det finns också helt svanslösa individer och hos arbetande hundar tillåts kuperad svans. När hunden är inaktiv skall svansen hänga rätt ner med en krok i den nedre delen. Sabelformad svans är också tillåten. I rörelse höjs svansen glatt, men får inte rullas upp över ryggen. Svansen skall vara rikligt behårad med lätt vågig päls. FRÅN OCH MED 1989 ÄR SVANSKUPERING FÖRBJUDEN I SVERIGE. Diskvalificerande är en rullad svans som når länden. Kommentar: Högt burna, rullade eller ringlade svansar i rörelse är ej önskvärt, ej heller svansar som är orörligt hängande eller tryckta under buken. Extremiteter: Framställ: Frambenen skall vara starka, torra, raka, lodräta och parallella, sedda såväl framifrån som från sidan. Avståndet mellan manke och armbåge skall vara ungefär det samma som avståndet från armbågen till marken. Skuldra: Skuldran skall vara väl musklad och stark med lätt snedställda skulderblad. Överarm: Överarmen skall vara stark och väl musklad. Vinkeln mellan skuldra och överarm skall vara ca 1100. Underarm: Underarmen skall vara lodrät, stark och funktionell för det arbete hunden skall utföra. Vinkeln mellan överarm och underarm skall vara ca 1350. Kommentar: Alltför veka mellanhänder är ej önskvärt. Tassar: Framtassarna skall vara ovala, med svarta och hårda trampdynor. Bakställ: Bakbenen skall vara starka, väl musklade, lodrätt ställda och ge intryck av styrka och rörlighet. Lår: Låren skall vara långa, breda och väl musklade, med kraftig benstomme. Vinkeln mellan bäcken och lår skall vara ca 1150. Underben: Underbenen skall ha kraftig benstomme och vara väl musklade. Vinkeln mellan lårben och underben skall vara ca 1200. Has: Hasorna skall vara lågt ansatta och parallella. Hasvinkeln skall vara ca 1400. Kommentar: Trånga eller alltför vida hasor är ett fel, liksom ko-hasighet. Mellanfot: Mellanfoten skall vara ganska kort, stark och lodrätt ställd. Tassar: Baktassar, se framtassar. Baktassarna skall dock vara försedda med lågt sittande förbenade dubbla sporrar, vilka sitter ihop med varandra och även, via ett membran, förbundna med tassens första tå. Kommentar: Avsaknad av ben i sporrarna är ej ett så allvarligt fel som hos t.ex. Briard. Det viktigaste är att de finns två sporrar. Enkla sporrar ger inget ck. Rörelser: Rörelserna skall vara spänstiga typiska vallhundsrörelser. Galopp används bara på mycket stora ytor. I utställningsringen är kort trav den typiska gångarten, med det speciella steg som kännetecknar alla hundar med dubbla sporrar på bakbenen. Hud: Huden skall vara ganska tjock och tätt åtliggande över hela kroppen och på huvudet. Den skall vara väl pigmenterad. Päls: Pälsen skall vara lång med rakt eller lätt vågigt hår. På kroppens hela bakre tredjedel skall den vara sträv med riklig underull. På huvudet och i ansiktet skall det finns skägg, mustascher, hårtofs och buskiga ögonbryn, som dock inte skall skymma ögonen. Svansen skall liksom samtliga extremiteter vara väl försedd med päls. Under fällningen kan ett typiskt fenomen iakttas: fällningen sker i två etapper. Först fälls pälsen på främre delen av kroppen, så man får intrycket av att hundens fram- och bakdel har två olika slags päls; därefter fälls pälsen på kroppens bakre del, varvid pälskvaliteten återigen blir enhetligt. Kommentar: Undvik alltför lockig eller spretande päls. Pälsen skall heller inte vara så riklig att kroppens konturer döljs, ej heller överdrivet lång. Pälsens kvalité skall alltid värderas högre än längd och mängd. En mjuk ullig päls på en vuxen hund är ej önskvärt. Färg: På håll ser de flesta hundar enfärgade ut men om man kommer närmare, ser man att det är en blandning av hårstrån i olika färgnyanser. Det kan vara från ljus beige till brunt, ljus guldgul till rött och ljus silvergrå till svart. Alla färgvarianterna kan vara blandade med mer eller mindre grått, ofta är nyanserna något ljusare på benen. Fawn: Från ljusa, medium till mörka nyanser, med mer eller mindre grått och mer eller mindre röda toner. Mörkare partier som ger intryck av ”charboné” är helt korrekt. Sand: Från mycket ljusa toner till mörka, med mer eller mindre grått. De ljusaste individerna kan nästan se vita ut och de mörkaste ser nästan tigrerade ut. Grå: En blandning av vita, grå och svarta hårstrån. Med toner från mycket ljust, nästan ”silvervit”, till mycket mörkt, i det närmaste svart med enstaka vita strån. Det finns också individer som har en blandning av svart, röd eller fawn som dominerar på olika partier, vilket mest ger intryck av black and tan. Varken svarta eller vita fläckar är tillåtet, dock kan enstaka vita hårstrån som sitter i en liten samling på bröstet accepteras, eller på ovansidan på tårna. Klorna ska dock alltid vara svarta. Storlek/Vikt: Mer än 3cm över eller under tillåten storlek är diskvalificerande. Testiklar: Hos hanhundar skall båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen. Kryptorchism, enkel- eller dubbelsidig är diskvalificerande. Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
|